Läs Medias artiklar om glasutställningen här

Vi visar var alla glasbruk har funnits och finns i Sverige.
Med glasalster från de flesta bruken i Glasriket.

                                                   Vi har nu byggt ut för att förnya oss igen. Denna gången är det för att öppna
                                                 upp ett kart & Glas & Luffarkåksrum där vi visar var de mest frekventerade platserna 
                                                 fanns och har funnits. Speciellt i Småland. Vi visar helt enkelt var alla Svenska glasbruk
                                                 finns eller har funnits och vart de småländska tegelbruken låg och där luffarna höll till.
                                                 Ett tidsödande arbete som turligt nog inte verkar ta slut.. Dyker ständigt upp nya platser ...
                                                   När vi fick idén till det nya rummet bestämde vi oss för att visa landets samtliga bruk samt
                                                 där luffarna höll till. Speciellt under den kallare årstiden. Glasbruken är inget större problem
                                                 att lokalisera. Inte heller de officiella luffarkåkarna. Det är bara till att läsa innantill. Men vet
                                                 man då att enbart i Skåne har det funnits cirka 280 tegelbruk, falnar tanken/intresset ...och
                                                 vilket utrymme som skulle behövas för att få med alla....
                                         
             
                                         
               
             Nu står Glas & Tegel & Luffarkåkarnas rum färdigt. En hel del unika glasföremål visas. Glasskål signerad av mästaren "Bellman" som fick lämna sitt bruk under
                 nerskärningarnas dagar, men som sedan fick upprättelse och fick mottaga Hald-Gatestipendium som är de finaste man kan få som glasblåsare.
                 Willem G. de Moore designade en vacker skål när han jobbade vid Flygsfors glasbruk mellan 1939-41.  Den finns på museet att visa upp.
                 Di flaskan och takpanna från 1800 talet finns på plats. Samt flera gamla alster från förr. Några av våra glasalster är unika och aldrig varit i produktion för försäljning.
                 Bland annat en svart älg från Transjö Glasbruk och en häst från Gullaskruvs Glasbruk. Alla unika glasleksakerna finns i en monter och ett snapsglas som var med när
                 Kyleskruvs Glasbruk brann ner 1877.  Från Gadderås Glasbruk, Berghems Glasbruk, Ruda Glasbruk, Rydefors Glasbruk, Kalmar Glasbruk och så ifrån Trekantens Glasbruk,
                 som bara fanns till under tre år, och från många fler bruk.
                  Vi ska försöka så gott det går att ha med en sak från varje bruk som funnits i Småland. En omöjlighet, men vi strävar sakta men säkert mot målet.
                                              
                                                   Därför kommer vi nu enbart att visa de bruk som vi kan bevisa att luffare drog sig till. Ett
                                                 arbete som hela tiden kommer byggas på, efterhand som vi hittar nya berättelser om dem.
                                                 Detta i sin tur gör rummet extra intressant, då våra gäster säkert har ett och annat att fylla i
                                                 med, för att komplettera historien och samlingen, så troligtvis blir den aldrig riktigt komplett.
                                                   Vi visar upp en hel del gamla glasföremål samt en unik Glassamling för Glasriket del i form av
                                                 bl.a en leksakssamling i glas från perioden 1871-1931. Men inte nog med det. Vi har satsat en
                                                 del för att även kunna visa upp andra glasalster som inte är så vanliga i gemene mans bokhylla.
                                                 Saker som många säkert kommer att uppskatta att se. Hoppas vi. Detta kommer vi om möjligt
                                                 att hela tiden bygga på och utveckla. Men reda nu finns en del godbitar och saker som ingen
                                                 annan kan visa upp. Många gånger enbart för att det tillverkades i ett fåtal exemplar.

                                                   I slutet på 1800-talet tillverkades takpannor i glas av Johanstorps glasbruk här i Småland.
                                                 Beställare var Uno Angerstein som ville ha lite mer ljusinsläpp genom ladugårdstaken på
                                                 sin gård Gåvetorp i Lekaryds socken. Det var något av ett experiment och det gjordes inte
                                                 särskilt många pannor. Vi har dock en sådan takpanna här som vi ställer ut. Ännu tidigare
                                                 tillverkades "bröstmjölksbehållare" di- behållare för bebisar. En beställare var fru grevinna
                                                 Lewenhaupt i Skye som " med första bud till staden " beställde hem sex stycken som kunde
                                                 bäras under klänningen. ( Tillverkades vid Kosta Glasbruk )  En sådan samt en massa andra
                                                 gamla och många gånger unika glasföremål finns nu att se i vårt museum.
                                                        

   
    Här håller Helen på att måla i det nya Vilnerrummet. På en vägg finns hela Sverige. På en annan hela Småland. Här kommer vi att visa vart alla glas och tegel-
   bruk finns och fanns i landet från 1555 till 1985. Att vi väljer dessa årtal är för att då fanns luffarna på våra vägar och på de olika bruken för att bland annat
   söka  värmen. Efter 1985 var det inga kvar av den gamla stammens luffare men de har funnits i alla tider innan dess. Redan år 1303 infördes en lösdriverilag
   i landet för att bli av med tiggeriet. Vi visar även var alla luffarkammare fanns och det blir bl.a  EW stugan, Tuna, Högsby, Åfors samt på många andra platser..
                      
             
                                                                                       

                                                         Att vår tids historia intresserar många visste vi sedan tidigare och att
                                                       intresset för luffarepoken också ligger många varmt om hjärtat, är en
                                                       väldig tillfredställelse för oss som arbetat fram detta museum, helt och
                                                       hållet på ideell basis. Varenda krona som kommit in i entréavgift har
                                                       oavkortat gått till att bygga upp museet. Det tillsammans med intresset
                                                       är en av anledningarna till att vi vuxit så snabbt. Vi tar inte emot bidrag
                                                       eller blir sponsrade av något företag eller får kommunala anslag/bidrag
                                                       eller dylikt. Inte ens EU kronor. Vi är lika fria som luffarna var. Det är vi
                                                       både stolta och glada för. Detta är vår hobby och vårt kall.
                                                     
                                                        Vi har haft besök av väldigt många personer som i sin tur kunnat berätta
                                                       ytterligare historier  för oss om luffarna och luffarepoken. Berättelser som
                                                       inte finns nerskrivna för eftervärlden. Dock ett uppdrag som vi kommer att
                                                       ta fasta på. Bland annat har vi träffat släktingar och inte minst damen som
                                                       ung flicka jobbade i färgaffär och sålde färger och tillbehör till en av museets
                                                       största, nämligen Herman " HA " Andersson, Hötorgskonstens skapare, och
                                                       som vi visar originaltavlor av. Herman Andersson är känd under flera namn.
                                                       Sina tavlor signerade han oftast HA eller H. Andersson och med årtal under
                                                       namnet. Men han kallades även för Brokiga Blad eller Luffar-Anders. Vi
                                                       berättar varför han kom att kallas just Brokiga Blad. Vi berättar också
                                                       hans träff med både Anders Zorn och det kungliga målarmötet med prins
                                                       Eugen från Valdemarsudde.
                                                        Vi har fått möta, flera personer, som är släkt eller haft luffare i sin närhet
                                                       under  sina uppväxtår, och som berättat fantastiska historier som en dag
                                                       framöver kommer att berika vårt museum.
                                                      
                                                      
                                                                              I vårt utvecklingsarbete har stått att gå ifrån att vara
                                                                                     Glasrikets största luffarutställning till att bli:
                                                          
                                                      Sveriges största och mest innehållsrika luffarmuseum.
                                                                                  
                                                        Och där är vi sedan ett tag. Vi har för avsikt att byta delar av utställningen någon
                                                      gång varje år och nu har vi utökat museet med  ännu fler ståltrådsarbeten
                                                      tillverkade av flera av de mest kända luffarna som vi berättar om på museet.
                                                      Ca 200 olika original trådtjack visas. Och vi får snart med ännu fler
                                                      otroliga historier om kvinnliga luffare som dem om bl.a Hönsa Lotta och Mopp Emma,
                                                      vilket varit efterfrågat. Det fanns inte så många kvinnliga vagabonder, som det finns
                                                      någon nerskriven historia om, men vi har några i alla fall. Vi kommer att berätta om
                                                      luffaren från Målerås " Hasse på Rumpan " och som hade ett mycket speciellt
                                                      uppdrag att utföra som vagabond på de småländska vägarna. Om TV kändisen Gustav
                                                      Hermansson, som alltid sjöng, men som fick mutas med snus. Axel Herman och hans
                                                      sjöhistorier och många andra luffare.

                                                        Vi  får nästa dagligen förfrågningar från grupper och  tar emot dessa vid
                                                      överenskommelse, och vid tider som passar dem. För att kunna tillgodogöra
                                                      deras övriga önskemål har vi nu flera samarbetspartners när det gäller allt från
                                                      lunch till hyttsill och glasbruksbesök.
                                                     
                                                       Hela utställningen som är skapad helt ideellt utan ekonomiska bidrag från något håll
                                                      bygger sin grund på att visa gammal som ung den del av den svenska historien
                                                      som det kanske inte pratas eller skrivs så mycket om i våra vanliga historieböcker.
                                                      Vår besöksavgift är bara 40 kr. Allt för att alla ska ha möjlighet att se utställningen.
                                                      Det fanns inte så många datorer eller mp3 spelare på den tiden och inte var det
                                                      många som hade möjlighet att studera eller få jobb heller. Ord som veckopeng eller
                                                      studiebidrag var ännu inte på tapeten. Inte barnbidrag (X) eller ens de sociala reformer vi
                                                      idag har, och som vi räknar med som självklara fanns på " på den gamla goda tiden "
                                                      Då gällde det att leva för dagen och på något sätt skaffa fram mat för överlevnad.
                                                      Hur det gick till visar vi och berättar vi om i utställningen.
                                                       (X)  Det allmänna barnbidraget infördes1948 eftersom födelseantalet sjunkit drastiskt. Från 4-5 barn per
                                                                                  kvinna i mitten av 1800-talet till i snitt två barn per kvinna i början/mitten på1900 talet.
                                                                                  Det blev 260 kr/år per barn då.

                                                        Det är också nu i dessa dagar de flesta grupper och företag planerar in kommande
                                                      aktiviteter.  Kommuner, personalorganisationer, skolor,  föreningar och företag har
                                                      hittat hit till oss.
                                                        Idag pratas det luffare som aldrig förr i media och många studiecirklar har startats upp
                                                      med luffartema där trådtjack har blivit ett väldigt frekventerat och uppskattad ämne.
                                                                                          

                                                                      - FattigSveriges fattigaste period -
                                                           

                                                              Titta alltid in på vår hemsida. Fler Nyheter är på gång inom kort.
                                                        Så fort vi hinner genomföra dem - presenterar vi dem.

                                                    Vi tackar alla som lämnat bidrag till museet. Luffarförfattarna Birger Magnusson, Virserum, Erik Mellström, Åseda,
                                                                              skänks ett speciellt tack eftersom museet inte hade funnits utan deras insatser i form av sina arbeten.
                                                                                        Vi tackar alla som på ett eller annat sätt hjälpt till att göra Hönsalottas till vad det är idag.